Om några veckor avslutar jag min tjänst som utvecklingschef. Normalt sett brukar ju en avgående chef ersättas med en ny. Jag är emellertid inte så säker på att det är en bra idé, åtminstone inte med någon som förväntar sig att få bestämma över så mycket. Jag har nämligen, kan jag så här i efterhand se, delvis ägnat mig åt att dekonstruera den traditionella utvecklingschefsrollen – ett slags un-management i praktiken. Så vad finns det egentligen kvar att chefa över?
När jag tillträdde tjänsten var det en tämligen konventionell tjänst, med en mix av det som brukar ingå i rollen som chef över en grupp experter i en teknikdriven organisation: Stort förväntat inflytande och involvering i teknikval och arkitektur, en ganska stor dos av “leda och fördela arbetet” tolkad i bred mening, och så som sidoverksamhet, det mer traditionella linjechefsansvaret för tider, personal, rapportering och koordinering med andra avdelningar.