The Swedish forestry regime are most probably far from climate neutral. Recent research indicates that 12 billion ton CO2, or 240 years of Swedens current yearly emissions, are missing, it’s not in the forests, it’s in the air. Rest of post in Swedish.
Ytterst illustrativt föredrag av Ida Sellstedt om den verkliga kolskulden i våra skogsplantage.
Vi kan lägga till lite siffror från modern forskning för att ytterligare illustrera. Låt oss börja med Svensk produktionsskog (virkesplantage) så som sammanfattas i Skogsskötselserien, Skogens kolbalans och klimatet: https://skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotselserien-21-skogens-kolbalans-och-klimatet-2020-.pdf
I genomsnitt står det 140 m3 virke per hektar på våra virkesåkrar. I detta virke är drygt 50 ton bundet, eller 190 ton CO2. Totalt sett har vi ett kolförråd på 1.2 miljarder ton kol, eller 4.4 miljarder ton CO2 i dessa skogar. Det motsvarar 82 års svenska CO2-utsläpp.
För att så kallat trakthyggesbruk ska fungera måste det över tid finnas en jämn sammansättning av olika åldrar av träd, så kallad jämn arrondering. Det måste finnas runt 10 % kalhyggen, 10 % med 10-åriga träd och så vidare. Det innebär att häften av alla träd är yngre än medelåldern, hälften äldre.
Totalt sett innebär det att skogen bara binder hälften av den kol eller CO2 den skulle ha bundit om alla träd var ”vuxna”. Det saknas med andra ord 4.4 miljarder ton CO2 som i stället bidrar till klimatkrisen.
Men det är värre än så. Modern forskning visar att naturskogar innehåller 4x så mycket kol. En naturskog binder 200 ton kol/ha, eller drygt 700 ton CO2 (https://researchgate.net/publication/323664549_Carbon_forestry_is_surprising…). Om virkesåkrarna omvandlades till naturskog skulle de binda 16 miljarder ton CO2 eller 320 årsutsläpp
Ett vanligt argument för trakthyggesbruk är att det lett till att vi har mycket mer skog jämfört med för drygt 100 år sedan. Den rimliga jämförelsen är emellertid med tiden före vi började avverka skog i större utsträckning, dvs 1500 eller 1600-talet.
Med andra ord: vårt industriella bruk av skog sedan säg 1600-talet har enligt detta sätt att räkna släppt ut 12 miljarder CO2, eller 240 årsutsläpp. Det är det som Ida kallar koldioxidskulden. All denna CO2 är i atmosfären och bidrar till klimatkrisen.
Ett rimligt synsätt är att vårt skogsbruk inte kan betraktas som koldioxidneutralt förrän denna koldioxidskuld är tillbakabetald.
Ur detta perspektiv kan tillväxt i skog näppeligen kompensera för att det samtidigt eldas upp skog i form av bränsle, eftersom förutsättningen för det är just att vi inte har naturskogar, med all den extra CO2 som det innebär i atmosfären. Så tolkar jag Idas presentation.
Tidigare publicerad i denna Twittertråd.
