Kalle Eerikäinens, Sauli Valkonens and Timo Saksas artikel ”Ingrowth, survival and height growth of small trees in uneven-aged Picea abies stands in southern Finland” (2014) behandlar 16 försök med plockhuggning i södra Finndland (breddgrad 61 och uppåt) och undersöker inväxt, höjdtillväxt och mortalitet i stånd präglade av tämligen hög grundyta. Undersökningens huvudsyfte var att skapa underlag för framtida modeller. Slutsatsen är att ytterligare arbete med detta krävs för att få fram empiriskt grundade och säkra modeller för inväxt.
Slutsats: det finns i dag ännu inga fullt fungerande modeller för simulering av kontinuitetsskogsbruk på våra breddgrader.Några fler viktiga slutsatser är:
-
- I fullskiktad granskog med hög grundyta tar det mycket lång tid för nya granar att växa in.
-
- I genomsnitt tar det 60 år för gran att nå 1.3 meter i dessa bestånd
-
- Det finns belägg i denna studie för att grundytan påverkar inväxthastigheten (men andra studier i skandinavien har givit motsatt resultat)
-
- Inväxt till 1.3 meter var 3o för gran, 2.8 för björk och 0.1 för tall. Mortaliteten var 17%, 41,% 34%. En tydlig slutsats är att med så hög grundyta och svagt uttag (25%) går det inte att få blandskog. Björk och tall kan helt enkelt inte växa in.
-
- För att öka tillväxt och överlevnad rekommenderar författarna att större uttag görs för att glesa ut beståndet:
Even if, a selection cutting of modest intensity (25% of basal area removed on average) seemed to have accelerated the growth of small spruces, it is recommended that more intensive harvestings be applied to enhance the survival and growth of small spruces.
Detta innebär att två olika mål kommer stå mot varandra i hyggesfritt bruk:
-
- Ju högre grundyta desto högre är den totala tillväxten. Detta tycks vara ett solitt resultat som uppnått i flera studier, bland annat i en om olika gallringsintensiteter (TODO: länk)
-
- Med högre grundyta minskar inväxten och därmed den långsiktiga uthålligheten.
Som antyds i artikeln finns det tecken i forskningen på att det inte är grundytan i sig som är avgörande utan öppningar i trädtaket och ljusinstrålning. Detta stöds ju av ett nyligen rapporterat försök i södra Sverige.
Detta skulle i sådana fall stöda att själva strukturen på uttaget (att det skapar öppningar) är viktigare än storleken på uttaget och vilken grundyta det kvarstående beståndet har.
Här är några intressanta citat:
even this preliminary exercise clearly revealed that the average growth of the small trees is slow in the ERIKA stands, especially in the smallest size classes. This corresponds closely to the recent findings by Saksa and Valkonen (2011): it took from 13 to 16 years for spruce germinants to grow into the height class of 15?30 cm in these same stands, and trees reached breast height at 60 years of age on average, and 5 m at 90 years, respectively. It is noteworthy that according to Lundqvist (1989) it took from 24 to 47 years for 0.1 m tall spruces in six different stands and corresponding conditions in central Sweden to reach breast height.
Stand basal area significantly reduced spruce height growth in the analysis conducted with the nonlinear mixed-effects model…It seems likely that the acceleration of growth of small spruces during the monitoring years from 10 to 15 would be attributable to the selection cutting carried out at year 5. (Se rapport som visar att diametertillväxt efter plockhuggning sker med 4 års fördröjning och sedan fortsätter minst 11 år oberoende av hur undertryckt träder var för huggning).
Lundqvist (1989) and Lundqvist and Fridman (1996) did not detect any negative influence from high levels of standing volume on height increment, but it was also concluded that it was not possible to determine whether it would represent a general pattern or just a peculiarity of their dataset. Nilson and Lundqvist (2001) found that standing volume did have a negative correlation with the growth of small trees with thinning from below but not with thinning from above, i.e. in the case of stands with greater structural complexity. Chrimes and Nilson (2005) found a pronounced negative correlation between the growth of small trees with stand basal area or canopy openness at a subarctic location in Northern Sweden. Nilson (2001) and Chrimes and Nilson (2005) suggested that canopy openness, or light availability, could be more closely related to the growth of small trees than stemwood-based density attributes in such stands.
Both of these two patterns point to the same basic feature which is the inability of birch and pine
More intensive harvestings (i.e., lower post-harvest stand densities) than those implemented in the ERIKA stands could be applied to enhance the survival and growth of small spruces, but their true impacts remain uncertain. It is also obvious that the shade intolerant species such as birch and pine cannot develop into serviceable undergrowth, let alone full-fledged trees, in these sprucedominated selection stands with relatively high stand density levels. More intensive management including much heavier thinning programs or group selection practices would be required to sustain their participation in the uneven-aged spruce-dominated forest stands.
’
