©Peter Antman En kall januaridag 1991 köper en ung finlandsvensk sin första IBM-kompatibla dator (en sådan man körde dos på och numera Windows95). Han har precis börjat på universitet i Helsingfors och tagit en kurs i programmering.
På universitetet har de stora kraftfulla datorer med dyra operativsystem (unix från Sun). Och eftersom Sun redan i början av 1980-talet skickade med det så kallade TCP/IP-protokollet (det dataspråk som talas på Internet) på sina datorer så hade universitetet givetvis tillgång till Internet.
Men Linus Torvalds - som han heter - bor ännu hemma hos sin ensamstående mamma, så han måste låna till datorköpet och kan varken köpa de programmeringsverktyg eller operativsystem han så gärna vill ha på sin dator hemma.
Så han börjar själv konstruera grunden till ett eget unix-liknande operativsystem. Genom Internetkopplingen på universitet får han (med ett undanta) tillgång till de hjälpmedel han behöver för arbetet. De fanns där fritt tillgängliga.
Så Linus tycker att också hans övningar bör finnas tillgängliga på Internet, fria att använda och utveckla vidare av vem som helst. I augusti 1991 skriver han i ett diskussionsforum på Internet:
- Jag gör ett (fritt) operativsystem (bara en hobby, det kommer inte bli stort och professionellt) som jag vill ha kommentarer på.
Och kommentarerna och hjälpen börjar rulla in. I oktober släpper han den första fungerande versionen. Hans arbete har nu också fått ett namn: Linux.
- Detta är ett program för hackers av en hacker. Jag har gillat att skapa det, och någon kanske tycker det är skoj att titta på, eller till och med att modifiera, skriver han när han annonserar ut det.
Ett år efter sitt datorköp kan Linus skicka ut en närmast komplett fungerande unix-kopia på nätet. Han ändra då på upphovsrätten till system. I stället för kravet att ingen på något sätt får ta betalt för Linux, blir det tillåtet att sprida det helt fritt så länge programmet distribueras fullständigt öppet (med källkod), det vill säga inga hemligheter. Om något ville tjäna pengar på det är det med andra ord helt OK. Men den som vill göra det kan inte i sin tur sätta dit sin äganderätt. Allt måste vara fritt.
Efter ungefär två år kommer den första "kommersiella" versionen av Linux ut. Och då kommersiell bara i den mening att man kunde köpa den på disketter. För man kunde lika ladda ner den gratis från Internet. Ungefär samtidigt säger emellertid Linus i en intervju att han är tveksam om Linux verkligen har någon framtid. Den kan inte konkurrera med den riktiga unix-marknaden.
Varför berätta denna lilla historia? Ja - främst därför att den är så fascinerande. 19-åringen som samlar en hel rad av världens kanske främste programmerare kring sig. För nu blev det inte - åtminstone inte ännu - som Linus trodde. Linux har i själva verket utvecklats till ett extremt spritt, omtyckt och inte minst kraftfullt operativsystem.
Så det är också därför jag berättar historien. Den säger nämligen något väsentligt om hur Internet fungerar och var dess styrka ligger. För vad har hänt nu när Internet exploderat? Näst efter Sun används Linux på flest Internetservrar i världen. Microsoft med sitt NT ligger långt efter. Någon stans mellan 650 000 och 16 miljoner personer uppskattas använda Linux på någon av sina datorer. Till och med Apple vill ha den på sina macintoshdatorer.
För visst, den är fortfarande gratis. Precis som allt annat som över huvud taget ska ha någon chans på Internet. Se det som en varning, eller ett löfte. För å andra sida - det är många som tjänar pengar på Linux också.
Peter Antman
Några matnyttiga Linux-länkar:
Tre av de få dokument om Linux historia som finns:
Några andra länkar:
| | |