Blog

Vad innebär egentligen klimatförändringarna för det moderna skogsbruket? Hur hanterar vi de långsiktiga risker förenat med en varmare värd där ett  minst 100-årigt perspektiv måste anslås för skogars utveckling?

I en review -”Suitability of close-to-nature silviculture for adapting temperate European forests to climate change” (2014) – med stort anslag har forskare från en rad av mellaneuropas länder samlats för att göra en sammanställning över vilka principer ett adaptivt skogsbruk måste följa och hur kontinuitetsskogsbruk i praktiken lever upp till dessa principer. Fortsätt läsa ”Skogsbruk anpassat till klimatförändringarna”

Kalle Eerikäinens, Sauli Valkonens and Timo Saksas artikel ”Ingrowth, survival and height growth of small trees in uneven-aged Picea abies stands in southern Finland” (2014) behandlar 16 försök med plockhuggning i södra Finndland (breddgrad 61 och uppåt) och undersöker inväxt, höjdtillväxt och mortalitet i stånd präglade av tämligen hög grundyta. Undersökningens huvudsyfte var att skapa underlag för framtida modeller. Slutsatsen är att ytterligare arbete med detta krävs för att få fram empiriskt grundade och säkra modeller för inväxt.

Slutsats: det finns i dag ännu inga fullt fungerande modeller för simulering av kontinuitetsskogsbruk på våra breddgrader. Fortsätt läsa ”Inväxt i södra Finland”

I en serie bloggar kommer jag försöka sammanfatta resultat från skoglig forskning som ägt rum efter slutrapporterna från Skogsstyrelsens sammanfattningar 2008. Vilka nya rön har kommit? Kan vi dra slutsatser om volymer och metoder vid hyggesfritt?

Concerning the initial questions addressed in this case study, target diameter cutting was found to be suitable for emulating small-scale gap and cohort dynamics in a multilayered forest, although gap closure appeared to be faster. Regeneration density and height growth noticeably increased after the cutting.

I ”Short-term development of a multilayered forest stand after target diameter harvest in southern Sweden” (2015) undersöker Lars Drössler, Per Magnus Ekö, and Roman Balster i vilken mån måldiameterhuggning kan skapa en skoglig dynamik som efterliknar naturskogar. Fortsätt läsa ”Måldiameterhuggning i södra Sverige”

Den här bilden är viktig om man vill förstå eller förklara varför Svenskt traditionellt skogsbruk inte kan kallas ekologiskt. Den återfinns i rapporten ” Kontinuitetsskogar och hyggesfritt skogsbruk Slutrapport för delprojekt naturvärden” (Rapport 7 2011 Skogsstyrelsen)

I en bred genomfång har Skogsstyrelsen gått igenom hur olika former av skogsbruk påverkar viktiga skogliga värden som mossor, svampar, insekter, lavar, växter och fåglar och jämfört med naturlig skog. Särskilt allvarligt är det för arter med naturvärden (rödlistade) Fortsätt läsa ”Så påverkar skogsbruket våra naturvärden”

Hur ska den som vill hålla sin skog i kontinuerligt skogligt skick utan att låta den utvecklas till ren naturskog egentligen göra? Den frågan är idag ytterst svår att få besvarad. Fortsätt läsa ”Litteratur om att bedriva Hyggesfritt skogsbruk”

Fram till i mitten av 1950-talet rådde fortfarande i någon mening mångfald i de svenska skogarna och i svensk forskning om skog. I ett direktiv 1948 angavs emellertid en ny inriktning: för att säkra virkesproduktionen skulle enbart trakthyggesbruk användas. Det har också speglats i forskning och praktiska instruktioner. Detta gäller också Finnland och Norge. Fortsätt läsa ”Forskning om hyggesfritt”

I Stockgropens Fäbodskog strävar vi efter att skogen alltid ska upplevas som och vara skog. Det ska kontinuerligt finnas skog överallt, i olika storlekar och åldrar. Vi människor ska kunna njuta skogliga värden. Djur, insekter, lavar och svampar ska kunna leva och frodas över tid. Samtidigt vill vi vårda värdet av det växande virket och genom varsamma uttag bidra med äkta ekologiskt trä.

Fortsätt läsa ”Varför hyggesfritt”