Help people & organizations thrive
Enligt svensk skogsindustri och – forskning gäller följande: Eldar du upp ett träd i en skog som binder 150 ton CO2 ger det ett negativt utsläpp, men eldar du upp samma träd i en skog som binder 75 ton CO2 (och släppt ut 75 CO2 tidigare) så räknas det som neutral.
Det kan väl ändå inte vara rimligt. (Tidigare twittertråd, återpublicerad).
Lite spännande grafer med anledning av aktuell debatt och journalistik om skog. Mycket kan skrivas om dessa grafer, här bara en liten kommentar om var och en. Vi kan börja med: det är fossila bränslen som är det verkliga problemet. Det får vi inte glömma.
Naturens normaltillstånd är balans, inte stora (netto) utsläpp eller upptag. Stora delar av Europa var väl redan avskogad vid vikingatiden, men att England avskogades eller massiva uttag i svensk skog speglas inte alls i historiska CO2-nivåer (https://co2levels.org)
Fortsätt läsa ”Skogen hjälpte oss att bli av med oljan – nu måste vi titta på skogens CO2-utsläpp”The Swedish forestry regime are most probably far from climate neutral. Recent research indicates that 12 billion ton CO2, or 240 years of Swedens current yearly emissions, are missing, it’s not in the forests, it’s in the air. Rest of post in Swedish.
Ytterst illustrativt föredrag av Ida Sellstedt om den verkliga kolskulden i våra skogsplantage.
Vi kan lägga till lite siffror från modern forskning för att ytterligare illustrera. Låt oss börja med Svensk produktionsskog (virkesplantage) så som sammanfattas i Skogsskötselserien, Skogens kolbalans och klimatet: https://skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotselserien-21-skogens-kolbalans-och-klimatet-2020-.pdf
Fortsätt läsa ”Virkesåkrarna är skyldiga 240 svenska årsutsläpp av CO2”A pine can live for 800 years, it can stand dead for another 300 years, and continue to store carbon 300 more years as fallen wood. There’s a lot of new research pointing the direction that really old forests are best both for sequestering and storing carbon. How can we make that a viable economical option? Here I republish a previous Twitter thread.
Muddus är Sveriges största nationalpark som skyddar skog. Muddus är en del av Laponia och är därmed också ett världsarv – som inte enbart skyddar urskog men också en miljö starkt kopplad till ett urfolk, samerna. Nästan hälften av Muddus består av myr.
Läs mer på utsidan.
Hyggesfritt är lönsammare än kalhyggen enligt ett modernt examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet.\r\n\r\nI Daniel Udds och Johan Rowells ”Ekonomisk jämförelse mellan trakthyggesbruk och Kontinuitetskogsbruk” jämför de ekonomisk lönsamhet mellan trakthyggesbruk och hyggesfritt utifrån den så kallade nuvärdesmodellen, som normalt används när man beräknar lönsamhet i brukande av skog, samt nettoavkastning. Med nuvärdesmodellen räknar man vad alla framtida nyttor är värda idag givet en viss räntenivå.
Författarna ha strävat efter att integrera modern finsk forskning som pekat på ”att kontinuitetskogsbruket har högre ekonomisk lönsamhet” med data från Sverige. Fortsätt läsa ”Hyggesfritt lönsammare enligt examensarbete”
Vi plockhugger våra två första granar efter måldiameter. Kvar står skogen.
Så var det äntligen dags att göra det första lilla uttaget ur skogen, med betoning på ”lilla”.
Under nyårshelgen var vi och hälsade på hos vänner i Hagen, Dala-Floda. Eftersom jag ska vara bortrest resten av vintern var det enda chansen att hinna med lite arbete i skogen. Fortsätt läsa ”Plockhugger två granar”
Vi precisionsfäller en tall i Hagen, Dala-Floda.
Ett skogsbruk som vill sätta så lite avtryck som möjligt måste nästan drivas motormanuellt, det vill säga med motorsåg.
För att bli duktigare på det tog jag AB-kort för Säker skog i höstas. På kursen för att ta kortet lär man sig moderna sätt att fälla träd, med särskilt fokus på precisionsfällning med hjälp av precisa riktskärs, ”gångjärn” och säkert hörn. Fortsätt läsa ”Tall i Hagen”
Vad innebär egentligen klimatförändringarna för det moderna skogsbruket? Hur hanterar vi de långsiktiga risker förenat med en varmare värd där ett minst 100-årigt perspektiv måste anslås för skogars utveckling?
I en review -”Suitability of close-to-nature silviculture for adapting temperate European forests to climate change” (2014) – med stort anslag har forskare från en rad av mellaneuropas länder samlats för att göra en sammanställning över vilka principer ett adaptivt skogsbruk måste följa och hur kontinuitetsskogsbruk i praktiken lever upp till dessa principer. Fortsätt läsa ”Skogsbruk anpassat till klimatförändringarna”
Kalle Eerikäinens, Sauli Valkonens and Timo Saksas artikel ”Ingrowth, survival and height growth of small trees in uneven-aged Picea abies stands in southern Finland” (2014) behandlar 16 försök med plockhuggning i södra Finndland (breddgrad 61 och uppåt) och undersöker inväxt, höjdtillväxt och mortalitet i stånd präglade av tämligen hög grundyta. Undersökningens huvudsyfte var att skapa underlag för framtida modeller. Slutsatsen är att ytterligare arbete med detta krävs för att få fram empiriskt grundade och säkra modeller för inväxt.
Slutsats: det finns i dag ännu inga fullt fungerande modeller för simulering av kontinuitetsskogsbruk på våra breddgrader. Fortsätt läsa ”Inväxt i södra Finland”