Kategori: Vandring

Pärlor i Padjelanta

Tidigare publicerad i Utemagasinet 06.2014 under rubriken Det vackraste i Padjelanta.

Jag vet närmast exakt plats och tidpunkt när vi bestämde oss för att vi måste prova att vandra i Padjelanta. Vi satt runt ett fullsatt bord i en av stugorna i Singi. I rummet surrade det av liv och stugvärden hade just varit inne och berättat att vi nog måste lägga fram madrasser på golven. Kanske suckade någon litet, kanske var det en av oss. Visst är det fantastiskt med den sociala samvaron och energin i en fullsatt stuga. Det är något vi uppskattar, men samtidigt vandrar vi ju också i fjällen för att finna enskildheten. Inte stångas med andra i överfulla stugor. Inte gå i samlad trupp på leden. Inte jaga till nästa stuga för att paxa bästa rummet eller sängen.

Fortsätt läsa ”Pärlor i Padjelanta”

Katterat till Hellemobotn – en gränstur i Narviksfjällen

Sommaren 2018 vandrade vi en kombinerad stug- och tälttur mellan tågstationen Katterat och den lilla fjordbyn Hellemobotn. Denna sträckning har, så vitt vi vet, inget namn, men till stora delar sammanfaller den med Nordkalottledens norska sträckning genom denna del. För norrmän (och -kvinnor) är den känd som en del av Norge på langs.

Bron över Caihnajohka.

Läs mer på utsidan.

Padjelanta – en vårvandring

När vi svänger ner med bussen mot Ritsems brygga inser vi vårt misstag: vi kommer inte hinna med någon sista proviantering eller lunch vid Ritsems fjällstation, den ligger alldeles för långt bort för att vi ska ha tid att gena dit över den stenbelagda backen innan båten går. Vi är på väg ut på Padjelandaleden för en 10-dagars stugtur och just frågan om mat kommer följa oss längs med leden. Har man missat att man måste bära med sig egen mat stora delar av turen ligger man snabbt illa till.

 Var är båten? Det undrar vi när vi stiger av bussen. När vi går fram till strandlinjen där den borde ligga stirrar vi ner som i en djup krater. Långt där nere ligger båten, till och med under den stora stålbryggan som står på botten av en rälsanordning. Här låg tidigare en – enligt samtida skildringar – bedårande vacker skärgård. Redan 1919 bröts den ur Stora sjöfallets nationalpark och gjordes tillgänglig för exploatering. Än i dag flyter bråte runt i sjön eftersom man inte avverkade ordentlig under de tidiga regleringarna. Vattenfallsfisk kallar lokalbefolkning de döda grenarna, som förstör fiskenäten.

Fortsätt läsa ”Padjelanta – en vårvandring”