©Peter Antman
Skolverket är ofta inkonsekvent i sin tillsyn av friskolor. Bara som ett exempel har man i Stockholm godkänt tre waldorfskolor, men slagit ner på två andra för att de bedriver waldorfundervisning.
Men på ett område är man konsekvent. Det är OK att det växer fram en offentligt subventionerad skolmarknad.
I min hand har jag en tillsynsrapport från Bladins privatskola i Malmö (4/5 1994). Bladins är en plugg- och elitskola med gamla anor. Medelbetyget är 3.54 jämfört med snittet i landet på 3,2.
För att gå på Bladins måste man betala 3000 kronor i anmälningsavgift och sedan ytterligare 2800 kronor om året. För det får man på högstadiet klasser med endast 22 elever, samt delade klasser i så många ämnen som sju. Förutom den högre kvalitén på undervisningen som detta medger motiverar man det med att man vill måna om elever med svårigheter.
Detta samtidigt som man på flera kommunala skolor i Malmö är närmare 30 elever i klasser som inte ens delas in i 20-grupper under laborationerna längre och där specialundervisningen i det närmaste försvunnit helt.
Enligt skollagen får privatskolorna bara ta ut en rimlig avgift för sin speciella profil. För uppgifter som åligger de offentliga skolorna får man däremot inte ta ut extra pengar - att Bladins säger sig måna om svaga elever är således något de ska göra utan några föräldraavgifter. Slutsatsen är given. Skolverket bedömer "hög kvalitet i undervisningen" som en profil man har rätt att ta betalt för.
I dagens skola är de som har pengar mera likvärdiga än andra.
Så ser det nya klassamhället ut.
Peter Antman
Från Aftonbladet 28/5 1994. De galna åren - Nya klyftor i Huddinge ©Peter Antman