I dagarna var det 15 år sedan Olof Palme mördades. För mig var det också fem år sedan jag var med och gav ut boken Olof Palme - Den gränslöse reformisten tillsammans med Pierre Schori. Mitt bidrag till den boken bestod av en längre essä om Olof Palmes välfärdsideologi. Jag kallade den kanske inte så på den tiden, men det var så det var.
Då, för 10 år sedan, upplevde jag - och många med mig - just en skriande tystnad runt Olof Palmes inrikespolitiska gärning. Därför blev essän skriven. Förmodligen hade denna tomhet redan diskuterats fem år efter mordet. Och nu, 15 år senare sker förstås samma sak igen. Dagarna runt februaris slut blossar ånyo diskussionen upp om varför det är så tyst om inrikespolitikern Palme.
Det finns förmodligen ganska många skäl till detta. Men en sak är säkert. När jag skrev min essä 1995 hade ingen annan behandlat Palmes idéarv seriöst. I dag kan man inte ärligt säga detsamma. Palmes välfärdsideologi har ju faktiskt behandlats. Kanske är det nu dags att göra texten lite mer tillgänglig, inte minst för att göra den åtkomlig för nya generationer, som vill hämta politisk inspiration ur det palmeska arvet. Förhoppningsvis kan denna text fungera som en vägvisare in i Olof Palmes tankevärld.
Några anmärkningar om denna text behöver göras.
För det första är den inte identisk med den som publicerades i boken. Denna text är baserad på det ursprungliga manuset till boken, färdigställt i sluten av augusti 1995. Det innebär att de ändingar som gjordes av texten under dess väg från manus till tryckt bok inte finns med i internetutgåvan. En följd av detta är också att det inte går att citera ur denna åtgåva, men hänvisa till den tryckta boken. För den som behöver orginaltexten finns boken på de flesta bibliotek.
För det andra kan denna utgåva användas på ett mycket friare sätt än boken. Som vanligt gäller upphovsrätten. Ingen kan ändra denna text och publicera den eller ta delar av den och säga att man själv gjort den. Men det är ju självklarheter. I övrigt är denna text fri att sprida så länge målet inte är att käna pengar på spridandet. Det går med andra ord utmärkt att använda den i undervisning (även att trycka upp flera exemplar och ta självkostnadspris för detta), att sprida den elektroniskt både offentligt och till vänner. Däremot är det inte tillåtet att återpublicera den i tryckt form utan mitt tillstånd.
Peter Antman
Mars 2001