Under de senaste åren har den offentliga sektorn - inte minst den offentliga vården och omsorgen - genomgått en rad tämligen hastigt genomdrivna förändringar. Som bakgrund finns en minskad tillväxt generellt av samhällsekonomin och därmed krav på att de offentliga tjänsterna måste bedrivas både mer produktivt och effektivt. Man ska göra mer för samma resurser eller lika mycket med mindre resurser. En annan tanke bakom reformverksamheten har varit att göra medborgarnas tillgång till vård och omsorg mer flexibel. En stor del av förändringarna har genomförts genom omorganisering av de offentliga styrsystemen och verksamheten.
I ett tidigare arbete - Köp och sälj - var god svälj? (Arbetsmiljöfonden, 1994) - har vi tecknat bakgrunden till förändringarna och hur de har tagit sig uttryck. Där påvisade vi också att trots att det handlat om organisatoriska förändringar så har de inre aspekterna av offentliga sektorns organisation i stort lyst med sin frånvaro. Man kan fråga sig vart arbetsmiljön tagit vägen.
Ett av hälsopolitikens viktigare mål är en förbättrad folkhälsa och en jämnare fördelning av den resurs god hälsa utgör. Samtidigt är den offentliga hälso- och sjukvården sammantaget Sveriges största arbetsgivare. Det är väl känt att hälsa är starkt kopplat till arbetsmiljön i vid bemärkelse. Det är också känt att arbetsvillkoren inom den offentliga hälso- och sjukvården på många håll är ytterst ansträngande. Vi skulle kunna säga att en viktig hälsopolitisk reform vore bättre arbetsvillkor för (de kvinnliga) välfärdsarbetarna. Ändå har den frågan, som sagt, lyst med sin frånvaro. Varför? Vilka hinder och möjligheter innebär det offentliga huvudmannaskapet över välfärds- produktionen?
Inför en planerad uppföljning och utvidgning av ovanstående frågeställningar har vi genomfört en problem-, kunskaps- och litteraturinventering, samt utarbetat en preli-minär arbetsplan. Vi menar att det finns ett värde i att dess slutsatser öppet redovisas, för att göra möjligt en fortlöpande diskussion och värdering av resultaten och argumenten. Därför publicerar vi rapporten i denna serie.
Rolf Å. Gustafsson
Peter Antman