[1] Qvarsell (1993), 223, 236; se även Micheletti (1994) som gentemot sin egen tes om statlig kolonialisering av det civila samhället i sin historiska genomgång mycket tydligt visar detta drag från folkrörelsernas sida.
[2] Se fra Therborn (1989).
[3] Här är litteraturen extensiv. För ett modernt arbete se Svensson (1994).
[4] Gaunt (1983), 138ff; Odén (1983c), 198.
[5] Gaunt (1983).
[6] Odén (1983a), 72.
[7] Odén (1983a), 72; Qvarsell (1993), 219f.
[8] Odén (1983a), 74f.
[9] Odén (1983c), 199.
[10] Gustafsson (1987), 68ff.
[11] Odén (1983c), 200; Gustafsson (1987), 96-102.
[12] Odén (1983c), 200, Gustafsson (1987), 179.
[13] Citerat ur Gustafsson (1987), 179.
[14] Gustafsson (1987), 180.
[15] Gustafsson (1987), 280ff.
[16] Gustafsson (1994), 276ff.
[17] Gustafsson (1987), 283.
[18] Gustafsson (1987), 206f.
[19] Odén (1983c), 200.
[20] Gustafsson (1987), 286.
[21] Holgersson (1988), 90.
[22] Odén (1983b), 127.
[23] Olsson (1983), 94. Se äv. Bergman (1993), 6f; Qvarsell (1993), 222ff; Odén (1983c), 200; Odén (1993), 53.
[24] Bergman (1993), 7.
[25] Bergman (1993), 7f.
[26] Odén (1983c) 201.
[27] Brommé & Jonsson (1994), 26. Till riktigt gamla hör äldre över 80 år.
[28] Se Lindqvist (1990) för en beskrivning av sjukkassornas problem.
[29] Gustafsson (1994), 280.
[30] Se t.ex Olsson (1993a), 79ff.
[31] Olsson (1993a), 43ff; Gustafsson (1994), 279; Edelbalk (1991), 14f. Om Hedins person se Olsson (1993b) samt Thermognius (1949).
[32] Edelbalk (1991), 15f; Olofsson (1993), 36; Olsson (1993a), 95; Elmér (1943), 149.
[33] Olofsson (1993), 36.
[34]Edelbalk (1991), 17; Olsson (1993a), 73f.
[35] För en skildring av CSA se Ohrlander (1992) samt Olsson (1993a).
[36] Olofsson (1993), 44ff, 68ff; Olsson (1993a), 64ff; Edelbalk (1991), 9ff
[37] Citerat ur Edelbalk (1991), 30, även 9-14; Bergman (1993), 11-16.
[38] Edelbalk (1991), 20f; Bergman (1993), 10f; Holgersson (1988), 122; Odén (1983b), 127f.
[39] Ohrlander (1992), 103, 112, 122.
[40] Ohrlander (1992), 161f.
[41] Elmér (1943), 149-160; Olsson (1993a), 96; Olofsson (1993), 39.
[42] Bergman (1993, 16ff; Elmér (1943), 158.
[43] Gustafsson (1987).
[44] Edelbalk (1991), 30.
[45] Jonter (1995), kap. 2.
[46] Tilton (1990), kap. 5; Rothstein (1985).
[47] Lewin (1967), 333; Jonter (1995).
[48] SOU 1942: 56; Edelbalk (1990), 4, 46.
[49] Olofsson (1993), 42ff; Olsson (1993a), 95; Edelbalk (1994), 25.
[50] SOU 1946:52, 5f, 9 ,12f, 16f, 75f, 80f.
[51] Edelbalk (1991), 41f.
[52] SOU 1942: 56, 39.
[53] Edelbalk (1991), 14f.
[54] Citerat ur Szebehely (1995), 29; äv. Edelbalk (1990), 20.
[55] SOU 1943:15, 9, 15f, 18f; se äv. Eliasson & Szebehely (1992); Szebehely (1993); Greitz (1985).
[56] SOU 1943: 15, särskilt sid 9, 14f, 18ff, 49ff.
[57] Eliasson & Szebehely (1992), 145.
[58] SOU 1952: 38, 9-17, 56, 95f.
[59] Gunnar Sträng, Interpellationssvar i riksdagen onsdagen 12/3 1952.
[60] Prop. 1954:1, bil. 7, tit. 15, 30f.
[61] Edelbalk (1990), 23; Edelbalk (1991), 45.
[62] Prop. 1954:1, bil. 7, tit. 15, 30f; Edelbalk (1990), 23.
[63] Citerat ur Szebehely (1995), 29.
[64] Edelbalk (1990), 28-32.
[65] Prop. 1955: 177, 252.
[66] Odén (1983b), 128.
[67] Szebehely (1995), 64.
[68] SOU 1952: 38, 44, 50, 55ff.
[69] SOU 1963: 47, 58; Szebehely (1993), 6.
[70] SOU 1963: 47, 15.
[71] Edelbalk (1990), 26,34.
[72] SOU 1963: 47, 239.
[73] Szebehely (1995), 30.
[74] Szebehely (1995), 30.
[75] SOU 1964: 5, 11, 32f,112-118; Edelbalk (1990), 35f. Förslagen återfinnes i prop. 1964: 85.
[76] SOU 1966: 45, 9f, 17-22.
[77] Holgersson (1988), 167; SOU 1975: 39, 55; SOU 1977: 99, 16.
[78] SOU 1977: 99, 33, 35, bilaga A, 35, 57f, 70, För 1965 gäller 67-w och för 1975 65-w, antalet äldre med hemhjälp är dessutom uppskattat för 1965 då inte yngre handikappade är särredovisade. Statistiken är dessutom årsstatistik. Enligt en veckomätning var andelen äldre med hemhjälp 1960 cirka 3 procent,1966 7,9 procent och 1975 17,6 procent. Bilaga A, 58.
[79] Szebehely (1995), 30.
[80] SOU 1975; 39, 55.
[81] SOU 1977: 99, 17ff, 492-553.
[82] Szebehely (1995), 68f.
[83]SOU 1974: 41, 58; SOU 1975: 39, 58f.
[84] Szebehely (1995), 31.
[85] SOU 1977: 99, 507.
[86] Socialtjänstlagen, SFS 1980: 620.
[87] Edelbalk (1990); Szebehely (1995), 32.
[88] SOU 1964: 5, 27.
[89] Szebehely (1995), 30.
[90] SOU 1987: 21, 11ff.
[91] SOU 1987: 21, 15.
[92] SOU 1977: 99, 35, 81; SCB (1993a), 157; Socialstyrelsen & SCB (1994a), 51f.
[93] Enligt pu skulle 1990 antalet 65+ vara 1 471 000 och 85+ 141 000.
[94] Szebehely (1995), 33.
[95] Socialstyrelsen & SCB (1994a), 70.
[96] Szebehely (1995), 35ff.
[97] Szebehely (1995), 35ff.
[98] SCB (1993a), 32f, 87.
[99] SCB (1993a), bilaga 1, tabell 6.
[100] SCB (1993a), bilaga 3 tabell 3, 5,9.
[101] Landstingsförbundet (1991), tabell 1.
[102] SFS 1974: 840.
[103] SOU 1977: 99, 21, 201.
[104] Socialstyrelsen & SCB (1994a), 76f samt (1994b), tabell 15.
[105] Socialstyrelsen (1995b), 3ff, tabell 1, tabell 4.
[106] Dels har man i den moderna statistiken övergått till att mäta under en månad i stället för som tidigare under ett helt år. Det ger stora statistiska skillnader. Dels kan man i den moderna statistiken skilja ut hemhjälp i eget boende från hemhjälp på t.ex. servicehus. Det är svårt att göra i den tidigare statistiken. I pensionärsundersökningen 1975 genomfördes däremot också en månadsbaserad undersökning och i den kan man skilja ut boende i servicehus med hemtjänst. Det hela bör dock i först hand ses som en illustration och utpekning av tendens. Osäkerheterna är stora. Inte minst på grund av att det är två olika statistikkällor som används.
[107] SOU 1964: 5, 117; SFS 1964: 427; SFS 1983: 944.
[108] Socialstyrelsen & SCB (1994a), 70.
[109] Andersson (1995); SCB (1993a), bilaga 1 tabell 1, tabell7a.
[110] Gustafsson & Szebehely (1996),
[111] Ds 1995: 25, 53.
[112] Jeppsson Grassman (1993); Svedberg(1993); Svallfors (1989).
[113] Mossberg (1994); Andersson (1995).
[114] Socialstyrelsen (1995a), tabell 8.
[115] SOU 1977: 99, 177; Socialstyrelsen & SCB (1994a), 54.
[116] Szebehely (1994a).
[117] SCB (1993a), 90f, bilaga 1 tabell 7a, bilaga 2 tabell 10
[118] Andersson (1995).
[119] SCB (1994a). Uträknat enligt OECDs ekvivalensskala.
[120] Socialstyrelsen (1994a), 83.
[121] Björklund & Fritzell (1992), 26f.
[122] Ds 1993: 93.
[123] SOU 1963: 47; 1964: 5, 74ff.
[124] SOU 1977: 99, 82, 159.
[125] SCB (1993a), 56ff, bilaga 1 tabell 5a.
[126] Se äv Szebehelly (1994b) som tar upp frågan om den utbyggda äldreomsorgen lett till sämre relationer mellan familjemedlemmar och visar att detta inte stämmer.
[127] SOU 1977: 99, 170ff; SCB (1993a), 66ff, bilaga 1 tabell 1, tabell 6.
[128] SCB (1993a); Socialstyrelsen (1994); Antman & Gustafsson (1995).
[129] SCB (1993a), bilaga 1 tabell 7a.
[130] Andersson (1995).
[131] Svallfors (1992).
[132] Andersson (1995).
[133] Palme (1962), 619.
[134] Henschen (1990). Om vi räknar med att en tredjedel av barnen var ''oäkta'' (siffran torde vara högre i Stocholm) och att 17 procent (siffran för städer) av dessa vårdades av moder så innebär det drygt 8000 oäkta och omhändertagna barn. Alltså ungefär lika många som redovisats. Se äv. SOU 1994: 38; Ohrlander (1992), 78.
[135] Henschen (1990), 88.
[136] Se tex. Qvarsell (1993).
[137] Lindberg (1991), 22-30.
[138] För barnomsorgen under 1800-talet se Henschen (1990); Lindberg (1991); Svensk Uppslagsbok (1949-1955), uppslagsorden barnkrubba, kindergarten och arbetshem.
[139] SOU 1994: 38.
[140] Elmér (1943); Svensk Uppslagsbok (1949-1955).
[141] SOU 1938: 20, 18, 41, 43, 52f,71.
[142] SOU 1943: 15, 49ff.
[143] SOU 1943: 9, 41, 48,50f, .
[144] SOU 1951: 15, 41, 47, 52.
[145] Citerat ur Gustafsson (1988), 73.
[146] Lindberg (1991), 66ff.
[147] SOU 1951: 15, 13, 418.
[148] Citerat ur SOU 1951: 15, 137.
[149] SOU 1951: 15, 54, 423f, 428f,431, 434.
[150] SOU 1972: 27, 236.
[151] Prop 1963: 62.
[152] Prop. 1966: 54.
[153] Prop. 1966: 54.
[154] SOU 1967: 39, 46.
[156] Se SFS 1966: 173; SFS 1973: 1207.
[157] Michaeli (1986), 31; ''Vid mitten av sjuttiotalet fanns således ett juridiskt-administrativt system på riksnivå bestående av en lag och en överenskommelse samt bestämmelser och rekommendationer från olika myndigheter, där kvalitetsaspekten utgick från barns behov och kvantitetsaspekten från arbetsmarknadens behov.''
[158] Prop 1973: 136, 13.
[159] SOU 1972: 27, 13ff.
[160] Prop. 1973: 136, 13.
[161] SOU 1972: 27, 25f, 235, 240, 261, 493, 582.
[162] Palme (1972).
[163] SFS 1973: 1205M SFS 1976: 381; Prop 1975/76: 92.
[164] Se t.ex SOU 1979: 57.
[165] SFS 1982: 524, 1983: 943, 1984: 552, 1990: 1188, 1992: 112.
[166] SOU 1972: 27; SCB (1993b).
[167] Socialstyrelsen & SCB (1994a), 40. Muntlig uppgift från Kommunförbundet; SCB pressmeddelande 1995: 269.
[168] Ds 1994: 24, 95.
[169] SOU 1951: 15, 124; SOU 1972: 27, 485; SCB (1993b); Socialstyrelsen & SCB (1994a).
[170] SOU 1951: 15, 426.
[171] SOU 1967: 39, 61f.
[172] Socialstyrelsen & SCB (1994a), 42f.
[173] SOU 1938: 20.
[174] SOU 1975: 39, 61; SCB (1989a), 30.
[175] Socialstyrelsen (1995c), 23f.
[176] Socialstyrelsen (1995c), 25.
[177] Socialstyrelsen & SCB (1994a), 25ff.
[178] SOU 1943: 9
[179] SCB (1972).
[180] SOU 1967: 39, 18f.
[181] SCB (1981), 31, 35, 46.
[182] SCB (1994b), 2ff.
[183] Siffrorna är inte helt rättvisande. Även barn som ej hade förvärvsarbetande moder hade 1945 exempelvis betald hemhjälp i en omfattning långt ifrån dagens läge. Någonstans kring 14 procent av alla barn levde i en familj med hembiträde.
[184] SCB (1989a), 109; SCB (1993d), 43.
[185] För 1980 gäller det barn 7-10 år. SCB (1981), 46; SCB (1993c), 26.
[186] SOU 1938: 20, 34.
[187] Se tex Ds Fi 1984: 2; LO (1986); Socialstyrelsen (1989).
[188] Se tex Rothstein (1988).
[189]SOU 1951: 15; SOU 1967: 39; SCB (1981); Ds Fi 1984: 2; SCB (1994b).
[190] SOU 1967: 39.
[191] Socialstyrelsen (1989), 65.
[192] LO (1995a).
[193] LO (1995a).
[194] I diagrammet jämförs relationen mellan kort deltid och barnomsorg för LO-, TCO- och SACO/SR-kvinnor 1982 och 1992.
[195] Ds 1994: 86. Beloppen berör hela den sociala gruppen och inte enbart barnföräldrar. Räknat på dessa är subventionen större och motsvarar i runda tal 15 procent av den jämförbara disponibla inkomsten.
[196] Svallfors (1992).
[197] Sommestad (1994), 628.
[198] Sommestad (1994); SOU 1951: 15, 86; SCB (1989b).
[199] SOU 1963: 47, 86.
[200] Citerat ur Szebehely (1995), 59.
[201] Szebehely (1995), 61f.
[202] SCB (1992b), 14f, 55-76.
[203] SCB (1993c), 56f.
[204] SOU 1964: 5, 108; SOU 1977: 99, bilaga A, 58, 67; Socialstyrelsen & SCB (1994b), 39.
[205] Socialstyrelsen & SCB (1994b), 28.
[206] SCB (1992b), 15, 43.
[207] SOU 1967: 39, 47f.
[208] SOU 1972: 27, 145; Socialstyrelsen (1995c), 171.
[209] SCB (1993c), 57.
[210] SOU 1952: 15, 361; SOU 1972: 27, 145, 245; Socialstyrelsen & SCB (1994b), 28; Socialstyrelsen (1995c), 167, 171.
[211] Siffrorna gäller således inte all i arbetskraften utan andelen sysselsatta. SCB (1974); SCB (1989b); SCB (1993e).
[212] Se tex Antman (1994); Antman (1995).
[213] SCB (1994c), 72.
[214] Nermo (1994), 174f.
[215] SCB (1993c), 82.
[216] Nermo (1994), 171f, SKAF (1995), 4f.
[217] SCB (1993c), 47.
[218] Nermo( 1994), 172; SCB (1993c), 88.
[219] SCB (1992a), 33, 60; SCB (1993c), 24.
[220] Nermo (1994), 169f.
[221] SCB (1992c); SCB (1994d).